Vi åkte ner till delstaten Tamil Nadu för att besöka min samarbetspartner och göra en kvalitetskontroll av t-shirts som just nu håller på att producerat åt en kund till Oria.

Vi tog det lite lugnt första dagen och träffade min samarbetspartner i Indien  som bl a  hjälper till  med kvalitetskontrollering och även med andra saker som måste ske på plats i Indien.

På förmiddagen träffade vi  en indisk astrolog. Det var en annorlunda upplevelse. Han tittade bakåt  i mitt liv och om det han sa stämmer så kommer jag att fortsätta att ha en bra långt liv! Han sa också att jag borde satsa på saker som har med frukt och godis att göra.  Menade han kanske mitt andra varumärke jag skapat- mina ekologiska KICKBIT . www.kickbit.se

Dagen därpå åkte Birgitta , jag och min samarbetspartner till min största  klädesproducent . Vi träffade ägarna och produktionschefen. Eftersomd et var första gången Birgitta var där visade de oss runt  där de syr, trycker, broderar och packar. Produktionen av orias tröjor var i full gång  De kvinnor som arbetade sken upp och blev så glada när de fick reda på att det var mina tröjor de arbetade med.

Denna leverantör har alla certifieringar som man  kan ha för en hållbar och schyssst produktion. Fabriken och flera andra enheeter i produktionen drivs med vindkraft. Alla dessa certifieringar är dyra och tar mycket tid för min leverantör.  Själv har jag inte  prioriterat  att kosta på en egen licens heller för alla dessa certifieringar eftersom det kostar så mycket att ha en egen certfiering för mitt eget företag. Min största konkurrent sätter ut alla certifieringar men de säljer ju även till största delen konventinella tröjor.

På denna arbetsplats har arbetarna högre löner än hos de tidigare lerantörer vi besökt.  För att vara ett led i att sälja produkter av Fairtrade bomull måste arbetarna ha som lägst den lagstadgade lönen.
Inom  textilbranchen  är  lagstadgad lön ingen självklarhet utan många får bara hälften av  den lagstadgade lönen!
Hela företaget arbetar med att utveckla sin hållbara linje och är med i  projekt för att hitta vägar för att  kunna höja lönderna  ytterligare och förbättra arbetsvillkoren. Min leverantör menar att även om ökar lönerna com de gärna vill göra  så  är det inga kunder är beredda betala för vad produkterna skulle kosta.

Även om jag betalar flera gånger mer för mina ekologiska och Fairtrade t-shirts (än de billigaste konventionella) så tycker jag fortfarande att det inte mostsvara den arbetsinsats som det krävs för att ta fram en tröja eller kasse. alla 7 led ska ha betalt + de som fraktar däremellan och till Sverige.

På eftermiddagen åkte vi till spinneriet som även det drivs av vindkraft. Vi fick se bomullsbalar och känna på hur olika afrikansk och indisk bomull känns.Den indiska är mycket brukare och renare. I detta spinneri. gör man rent bomullen både för hand och maskinellt  i flera steg. Sedan kardar/ kammar  man bomullen och spinner till tråd.    Det var  en mycket stark ljudnivå från maskinerna och arbetarna hade hörselskydd och även munskydd för bomullen dammade verkligen och fög överallt.

När jag såg en av bomullshögarna frågade jag om jag fick sätta mig i den. Självklart ville jag också få ett kort på det. produktioneschefen till spinneriet  som också varit med och utveckalat  leverantörens  hållbarhetsarbete de senaste 20 åren . Han  skrattade när han såg mig i bomullen. Ingen hade tidigare velat ha ett sådant kort  och han ville prompt få  ett sådant kort skickat till sig. ´(Jag tänkte snarare tvärtom- hur kan man låta bli att slänga sig i den härliga bomullen)