Sandhya

Change agent. Peace maker

Kategori: Orias produktion

Birgitta åker hem

Birgitta och jag reste tillbaka till Mumbai den 14:e  och Birgitta åkte hem till Sverige. Birigtta har varit så lättsam att resa med och vi har skrattat mycket tillsammans.  Hon har antecknat allt som hänt och gjort intervjuer med alla mina affärskontakter. Hon har även skrivit och antecknat under mina möten med nunnorna, astrologen och Santanas familj m fl.

Tack Birgitta för ditt engagemang i mitt företag och för  mig.

Orias t-shirts produceras

Vi åkte ner till delstaten Tamil Nadu för att besöka min samarbetspartner och göra en kvalitetskontroll av t-shirts som just nu håller på att producerat åt en kund till Oria.

Vi tog det lite lugnt första dagen och träffade min samarbetspartner i Indien  som bl a  hjälper till  med kvalitetskontrollering och även med andra saker som måste ske på plats i Indien.

På förmiddagen träffade vi  en indisk astrolog. Det var en annorlunda upplevelse. Han tittade bakåt  i mitt liv och om det han sa stämmer så kommer jag att fortsätta att ha en bra långt liv! Han sa också att jag borde satsa på saker som har med frukt och godis att göra.  Menade han kanske mitt andra varumärke jag skapat- mina ekologiska KICKBIT . www.kickbit.se

Dagen därpå åkte Birgitta , jag och min samarbetspartner till min största  klädesproducent . Vi träffade ägarna och produktionschefen. Eftersomd et var första gången Birgitta var där visade de oss runt  där de syr, trycker, broderar och packar. Produktionen av orias tröjor var i full gång  De kvinnor som arbetade sken upp och blev så glada när de fick reda på att det var mina tröjor de arbetade med.

Denna leverantör har alla certifieringar som man  kan ha för en hållbar och schyssst produktion. Fabriken och flera andra enheeter i produktionen drivs med vindkraft. Alla dessa certifieringar är dyra och tar mycket tid för min leverantör.  Själv har jag inte  prioriterat  att kosta på en egen licens heller för alla dessa certifieringar eftersom det kostar så mycket att ha en egen certfiering för mitt eget företag. Min största konkurrent sätter ut alla certifieringar men de säljer ju även till största delen konventinella tröjor.

På denna arbetsplats har arbetarna högre löner än hos de tidigare lerantörer vi besökt.  För att vara ett led i att sälja produkter av Fairtrade bomull måste arbetarna ha som lägst den lagstadgade lönen.
Inom  textilbranchen  är  lagstadgad lön ingen självklarhet utan många får bara hälften av  den lagstadgade lönen!
Hela företaget arbetar med att utveckla sin hållbara linje och är med i  projekt för att hitta vägar för att  kunna höja lönderna  ytterligare och förbättra arbetsvillkoren. Min leverantör menar att även om ökar lönerna com de gärna vill göra  så  är det inga kunder är beredda betala för vad produkterna skulle kosta.

Även om jag betalar flera gånger mer för mina ekologiska och Fairtrade t-shirts (än de billigaste konventionella) så tycker jag fortfarande att det inte mostsvara den arbetsinsats som det krävs för att ta fram en tröja eller kasse. alla 7 led ska ha betalt + de som fraktar däremellan och till Sverige.

På eftermiddagen åkte vi till spinneriet som även det drivs av vindkraft. Vi fick se bomullsbalar och känna på hur olika afrikansk och indisk bomull känns.Den indiska är mycket brukare och renare. I detta spinneri. gör man rent bomullen både för hand och maskinellt  i flera steg. Sedan kardar/ kammar  man bomullen och spinner till tråd.    Det var  en mycket stark ljudnivå från maskinerna och arbetarna hade hörselskydd och även munskydd för bomullen dammade verkligen och fög överallt.

När jag såg en av bomullshögarna frågade jag om jag fick sätta mig i den. Självklart ville jag också få ett kort på det. produktioneschefen till spinneriet  som också varit med och utveckalat  leverantörens  hållbarhetsarbete de senaste 20 åren . Han  skrattade när han såg mig i bomullen. Ingen hade tidigare velat ha ett sådant kort  och han ville prompt få  ett sådant kort skickat till sig. ´(Jag tänkte snarare tvärtom- hur kan man låta bli att slänga sig i den härliga bomullen)

Besök på fabriken

Vi har besokt fabriker under tva dagar. Eftersom det inte fanns internet i hela staden igar kunde jag inte skriva.  Jag kommer att lagga upp bilder imorgon fran besoken.
Jag aterkommer ocksa med goda nyheter vad det galler Greta.

Fabriksbesök:
Söder om Mumbai besökte vi två ”fabriker” som tillverkar Orias Fairtrade kassar.

Birgitta Schwartz , docent på Linné universitetet  frågade mig för två år sedan om hon fick forska på mitt företag Oria.  Forskningen handlar om samhällsentreprenörskap. Birgitta har följt mig  i mitt arbete och deltagit på  events, mässor, kundmöten och på kontoret. Hon har också intervjuat kunder och intervjuar nu också Orias samarbetspartners i Indien.

Båda farikerna arbetar enligt indisk lag vilket inte alls är självklart inom textilindustrin.
– Arbetstiden  är 9-18. Rast:  15 min på förmiddagen och eftermiddagen + lunch.
– Alla anställda har en sjukförsäkring
– Det finns aktiva kommittéer med reprsentanter från olika personalgrupper. De kallas  workers kommitte, health and saftey och sexuell harrassment.

– Utbildningar inom brandskydd och hälsa ges till alla.
–  Lönerna är högre än minimilönerna och i vissa fall upp till 50% högre än normalt inom textilinduistrin. Lönerna betalas ut ett bestämt datum varje månad  vilket inte alltid är självklart inom den branschen.

I den ena fabriken har de anställda möjlighet att få lån till t ex giftermål, sjukhusvistelser eller för att köpa en bil.
En gång per år åker alla anställda ut på en utflykt . Då åker de  buss till en trevlig plats och har picknick.

Denna fabrik har 250 anställda.


Här diskutuerarvi handtagen på kassar som Oria håller på att ta fram.

Birgitta och jag vid ingången.

Bild från den andra fabriken vi besökte den dagen. Den fabriken har 100 anställda.

Lösenordsskyddad: Min 12 resa till Indien

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

© 2019 Sandhya

Tema av Anders NorenUpp ↑