Sandhya

Change agent. Peace maker

Kategori: Indienresor (sida 1 av 2)

Lösenordsskyddad: En dag i Mumbai

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Ny resa till Indien mars 2013

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: En dag i Mumbai med Flory

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Birgitta åker hem

Birgitta och jag reste tillbaka till Mumbai den 14:e  och Birgitta åkte hem till Sverige. Birigtta har varit så lättsam att resa med och vi har skrattat mycket tillsammans.  Hon har antecknat allt som hänt och gjort intervjuer med alla mina affärskontakter. Hon har även skrivit och antecknat under mina möten med nunnorna, astrologen och Santanas familj m fl.

Tack Birgitta för ditt engagemang i mitt företag och för  mig.

Lösenordsskyddad: Mina tidigare resor till Indien

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Mumbai Maraton

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Gretas mamma Flory

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Besök på fabriken

Vi har besokt fabriker under tva dagar. Eftersom det inte fanns internet i hela staden igar kunde jag inte skriva.  Jag kommer att lagga upp bilder imorgon fran besoken.
Jag aterkommer ocksa med goda nyheter vad det galler Greta.

Fabriksbesök:
Söder om Mumbai besökte vi två ”fabriker” som tillverkar Orias Fairtrade kassar.

Birgitta Schwartz , docent på Linné universitetet  frågade mig för två år sedan om hon fick forska på mitt företag Oria.  Forskningen handlar om samhällsentreprenörskap. Birgitta har följt mig  i mitt arbete och deltagit på  events, mässor, kundmöten och på kontoret. Hon har också intervjuat kunder och intervjuar nu också Orias samarbetspartners i Indien.

Båda farikerna arbetar enligt indisk lag vilket inte alls är självklart inom textilindustrin.
– Arbetstiden  är 9-18. Rast:  15 min på förmiddagen och eftermiddagen + lunch.
– Alla anställda har en sjukförsäkring
– Det finns aktiva kommittéer med reprsentanter från olika personalgrupper. De kallas  workers kommitte, health and saftey och sexuell harrassment.

– Utbildningar inom brandskydd och hälsa ges till alla.
–  Lönerna är högre än minimilönerna och i vissa fall upp till 50% högre än normalt inom textilinduistrin. Lönerna betalas ut ett bestämt datum varje månad  vilket inte alltid är självklart inom den branschen.

I den ena fabriken har de anställda möjlighet att få lån till t ex giftermål, sjukhusvistelser eller för att köpa en bil.
En gång per år åker alla anställda ut på en utflykt . Då åker de  buss till en trevlig plats och har picknick.

Denna fabrik har 250 anställda.


Här diskutuerarvi handtagen på kassar som Oria håller på att ta fram.

Birgitta och jag vid ingången.

Bild från den andra fabriken vi besökte den dagen. Den fabriken har 100 anställda.

Besök på barnhemmet

Nu ar vi sodra Indien nara Tiripur och vi bor hos ett par som har besokt mig i Sverige. De arbetar bada med kvalitetskontrollering. De bor lite utanfor staden och nar vi kom dit pustade vi ut. For forsta gangen pa lange slapp vi alla ljud  fran trafien, kor, forsaljare, flygplan och tag. Antligen kunde vi fa vila ett tag. Paret vi bor hos bor i ett stort modernt hus med stora ytor att rora sig pa. Trots att det kanns sa moderna har de inte strom hela tiden utan mellan 8 och 10  och mellan 2 och 4 finns det inte nagon strom till datorerna men det finns alltid strom for vissa lampor och till kylskapet.

Jag vill garna beratta om besoket hos fabrikerna men tror att det blir mer intressant att gora det ihop med de bilder jag tagit.
Jag sitter just nu hos en  leverantor och skriver och har inte bilderna i datorn. Imorgon aker jag till Mumbai igen och da kommer jag att bo pa ett hotell som har internet hela tiden.

Pa vagen hem fram fabrikerna besokte jag Poona och Moder Teresas barnhem- det hem jag bodde i till jag var fem ar. Hemmet ar inte langre ett barnhem utan ar nu ett hem for aldre och handikappade. Varje gang jag besoker mitt barnhem har det varit  en ny sister superior och denna gang var det en ung nunna, syster Christie Mary. Hon valkomnade mig pa vanligt satt och sa att jag alltid kommer att vara deras barn och vad som an hander kan jag alltid komma dit.

Jag har alltid haft en kansla av att jag kanner en person fran barnhemmet som heter Greta och jag fragade Christie Mary att jag soker efter en indisk kvinna som heter Greta. I den stunden jag fragde efter henne kandes det sa fanigt att saga Greta eftersom det namnet kanns sa svenskt. Syster Christie Mary kande inte till nagon med det namnet och tyckte inte heller att namnet verkade konstigt. Hon drog sig plotsligt till minnes att hon hort talas om en man som kommit regelbundet och hjalpt till.  Hon sa ocksa att han hade en syster men ingen av dem  hade varit dar pa flera ar.
Syster Christie Mary borjade att leta i sina papper och hittade efter en stund telefonnumret till mannen !!
Kanske vet det mer om Greta eller kanske ar det hon som ar systern?

Lösenordsskyddad: Framme

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

« Äldre inlägg

© 2019 Sandhya

Tema av Anders NorenUpp ↑